- hon, den där nisse '

...dom har förfrusit och flytt sin kos. Just nu sitter jag och skriver med tårna koordinerat med nästippen. Synd att min näsa är liten, för nu vet jag hur stora näsor kan komma att användas ;-)..hehehe.. skoja ju bara.. Men seriöst, varför kunde inte den varma vintern hållt ut tills våren började? Snö är endast nödvändigt runt jul, sedan får det vara.. Tänk om man kunde bestämma vart det skulle snöa? T.ex, att man väljer att det bara snöar i Åre, Sälen, och sådana ställen, då kan ju man välja om man vill åka till ställen med snö. För i Uppsala gör ju snön ingen nytta, inte lika stor nytta som i exempelvis Åre.. Fast om man kunde bestämma vart det skulle snöa, då kunde man låta det snöa på vissa ställen så alla barnen (inkl. mig själv) kan åka pulka, göra snögubbar, och snöänglar. Egentligen gillar jag snön, så egentligen får det snöa i hela Uppsala. Det är kylan jag inte gillar...ÅH en ännu bättre idé.. Snö, utan kyla. Tänk va härligt, att åka pulka en hel dag, utan att vara så frusen att man måste tinas upp efteråt? Jag vill bo i California... Där kan man bestämma om man vill surfa på dagen, och åka snowboard på eftermiddagen.. Eller att sola på förmiddagen, och bada ännu mer på eftermiddagen. California får det bli. Ja! Havet, bergen, naturen. OCH idioter att känna pengar på som man senare kan spendera på att hjälpa människor in need.

Nej, jag heter inte nisse egentligen (tack och lov, är ju faktiskt ett flickebarn ;-) ), men jag vet inte riktigt hur jag känner inför att skriva mitt namn här =S... Men det kommer nog det också! Min vän L kallade/kallar mig för nisse, och jag tycker om det faktiskt...heheh... När jag var liten ville jag alltid ha ett smeknamn, men så blev det inte då. När jag blev 15-16 kallades jag plötsligt müsli (!) hmm, ingen favorit men i skojighetens anda så visst.. Som tur var så var det inte något som fastnade och mitt namn kom tillbaka.. Idag är jag någons nasse, nisse, müsli, nääz... så min önskan om smeknamn besannades till slut, på både gott och ont = )!


Jag tog studenten i somras (är alltså 19, fyller 20 i maj).. Just nu höjer jag några betyg för att komma på läkarlinjen. Har velat bli läkare sen jag var pytteliten (var tjock som barn så egentligen var jag nog inte så himla liten ändå ;-) heheh), efter det var det astronaut som gällde. Men jag insåg mina begränsningar och gick tillbaka till läkare = ).
Jag älskar barn, vill verkligen bli barnläkare eller barnkirurg. Vill jobba ideellt, göra något för någon som behöver det.. Skulle anmält mig till Läkare utan Gränser redan nu om det gick...
Att diskutera är nog det roligaste som finns, om allt mellan himmel och jord, men politik, utrikespolitik är nog det som förmodligen sitter närmast hjärtat.. Blev/fick "Klassens Fredspris" (tack så mycket för det förresten) vilket förhoppningsvis säger något om mig. Jag står alltid på de underdogs sida, och fördömer allt som har med högerns kapitalistiska egopolitik att göra. Politik ligger mig väldigt varmt om hjärtat och jag kommer nog engarera mig mer när jag har lite mer tid.

När jag har någon fritid och några dagar till övers, försöker jag träffa min pojkvän så mycket som det bara går = ).. Vi har ett långdistansförhållande idag (han är hockeyspelare, och den här säsongen flyttade han ifrån uppsala..) som är det bajsigaste som finns.. Men what to do.. Vi pratar i telefon varje dag, och på kvällarna får jag alltid mina godnatt-pussar and that's all that matters.. Har man långdistansförhållande blir man nog bättre vänner, än om man hade bott i samma stad tror jag.. Vi pratar ju så himla mycket, och S är verkligen min närmaste vän.. Skulle det inte vara vi senare, skulle jag ändå aldrig släppa taget om honom.. Oavsett hur det än tagit slut skulle jag hitta tillbaka till min vän = )

Nu ska jag plugga lite mikrobiologi... oj vad jag har varit dålig på det! Aja baja...fy fy..